Egentligen vet jag inte riktigt vart jag ska börja, men jag delar upp och gör detta till två olika inlägg. Ett inlägg om besvikelsen över Brynäs IF just nu och sen ett inlägg om själva resan till Luleå. Jag börjar med det tråkigaste, besvikelsen över Brynäs IF.

 

Jag och sex Brynästjejer hade stora förväntningar på den här resan upp till Luleå för att se Brynäs IF spela mot just Luleå. Planeringen var gjord i somras och allt var bara så toppen. Bara ca 150 mil tur och retur. Vi ville ha en upplevelse och få se Brynäs någon annanstans än i Läkerol arena.

 

Det visade sig bli en total katastrof! resan och allt gick jättebra. Men när väl matchen började så fick man klumpar i magen. Första perioden var helt okej, men vad hände sen? matchen slutade 8-1 till Luleå! det får ju bara inte hända. När Luleå gjorde både 7 -1 och 8-1 så kunde jag inte hålla tillbaka skrattet, det här var ju skrattretande. Samtidigt som tårarna inte heller var långt borta. Man fick gnugga sig i ögonen ett antal gånger för att förstå vad som faktiskt hände 24 november i Coop arena. Det kunde ju bara inte vara sant!

 

Och där stod vi, sex trogna Brynätjejer som hade åkt land och rike för att iallafall se en bra match utav Brynäs, vad fick vi? Vi hade också tillverkat en Brynässkylt där det stod Brynäs IF 1912 och ledorden: Hunger, Gemenskap, Engegemang och Stolthet. Den skylten var jag nära på att slänga efter matchen, men Brynäshjärtat sa stopp. Men besvikelsen över denna match går inte att beskriva. Att se sitt lag vara så uppgivet gör riktigt ont. Det gjorde inte mindre ont av att utanför Coop arena tutade bilar på oss från både höger och vänster. Man kände bara att frustrationen blev ännu högre. Ärligt talat så skämdes vi alla rejält när vi gick där utanför efter matchen i våra Brynäströjor. Man ska inte skämmas över att vara Brynäsare, men Brynäs betedde sig så illa i matchen så man kunde inget annat än att skämmas tyvärr. Jag har aldrig som Brynäsare varit med om någon så utklassning som Luleå bjöd på igår. Brynäs var riktigt dåliga och gjorde därför Luleå bra. Brynäs kan mycket mycket bättre än så här.

 

Det som sved mest hos oss sex Brynästjejer som hade åkt de där 150 milen till Luleå från Gävle var att spelarna tackade inte oss ens för stödet. Nu förstår jag att alla blev otroligt besvikna efter matchen, men samidigt hejade vi på dom före matchen och de vet att vi kommer från Gävle och längre ner och de vet att vi brukar stå på hemmastå och stötta laget. Finns det då ingen som helst tacksamhet för att man åker 150 mil för att se dom spela ishockey. Det gör det säkert, men vi fans vill gärna se det också. Kaptenen Jörgen Sundqvist kunde väl ändå ge oss ett tack för stödet? ne vi fick ingenting tillbaka. Och det sved nog mest hos oss allihopa. För ta emot spelarna innan de skulle åka hem till Gävle igen hade vi ingen lust med, då de var jäkla besviken och desamma var vi supportrar, så det var ingen idé.

 

Vi åkte hem till Gävle igen med en otrolig besvikelse över vårat lag Brynäs IF. Vi kommer alltid att stötta dom i med och motgång, men alla suportrar måste förstå att man blir besviken när man får se en sådan plattmatch som Brynäs gjorde igår och man har åkt land och rike. Det hade varit skillnad om Brynäs hade gjort en bra match och förlorat, det hade jag tagit på ett annat sätt, nu gör de en match där J20 hade gjort det bättre. Bättre än juniorerna var dom inte igår!

 

Det svider som bara sjutton just nu och jag tänker inte skriva att nu ska trenden brytas och det kommer vara ett revanshsuget Brynäs på tisdag i Läkerol arena mot Linköping. Jag vill inte uttala mig om det, för just nu är det bara nattsvart på alla positioner i Brynäs IF....

 

Nattsvart kommer det vara på läktarna på tisdag med, folk köper inte biljetter för att se ett Brynäs som bara förlorar och förlorar. Det är inte gratis att gå på hockey precis, så jag förstår folk varför dom väljer TV-soffan på tisdag istället för att betala dyra biljetter.