Nu är det inte långt kvar på året 2012. Det börjar bli dags för mig att skriva ihop någon slags årskrönika för det här märkliga året, ja det går egentligen inte att förstå hur knasigt det har varit. Både positiva och negativa saker har hänt i mitt liv, mycket glädje men också en hel del sorgearbete att ta sig igenom. 2012 har som sagt vart ett mycket konstigt år för mig.

Vi kan faktiskt börja på nyårsafton förra året, där stod jag och mina vänner och skålade in ett nytt år, ett år som skulle bli det bästa på länge. Ett år i Brynäs IF tecken, en förening som skulle fylla 100 år och det skulle bli fest hela året. Just på tolvslaget på nyårsafton stod vi utanför Läkerol arena och skålade in det nya härliga Brynäsåret. Jag minns så tydligt hur jag och min allra bästa vän Catarina dagarna innan nyårsafton sa till varandra att det här året ska du och jag ha det så roligt, det ska verkligen bli det bästa året någonsin, ingenting ska få komma emellan oss. Jag minns det fortfarande, hur vi kramade om varandra och sa just allt det där.

Det var just det där med att 2012 skulle bli det bästa året…det sprack redan i februari. Datumet var den 10 februari 2012. Då hände någonting som absolut inte fick hända, min allra bästa vän Catarina försvann från vår jord, min bästa vän, hon jag hade kramats med dagarna före nyårsafton och vi var överens om att det här skulle bli det bästa året någonsin. Jag minns den kvällen så väl, kommer alltid minnas den som en av de värsta dagarna i mitt liv. Jag kommer ihåg hur jag satt på min egen sängkant och kroppen bara skakade och skakade, jag kunde absolut inte hantera mig själv. Just då kände jag bara att jag klarar inte det här jag går samma väg jag också. Hon var ju mitt allt, det var hon och jag hela tiden. Vi var med varandra oftare än vad jag var med min familj. Nu var hon borta, långt borta. Som tur var så hade jag min underbara familj i samma hus, vilket gjorde att jag så småningom kunde lugna ner mig och fick tröst av dom. Men det var en del av mig som försvann, och ännu idag känner jag att det fattas en del av mig, hon kommer alltid vara saknad, hon var ju min allra bästa vän.

Dödsorsaken var att hon led av en blodsjukdom som var väldigt allvarlig. Hon var dålig en längre tid, hon åt inte mycket och fick inte i sig någonting, var ständigt trött. Kroppen orkade helt enkelt inte längre, samtidigt som hennes blodsjukdom tog över helt och hållet.

Tiden efter 10 februari tog lång tid att läka, jag var inte mig själv på väldigt länge. Brynäs var i slutspurten av Elitserien, det var nästan så jag inte orkade tänka på det. Men samtidigt var det skönt att få något annat att tänka på också. Då var Brynäs IF det allra bästa läkemedlet. Ett Brynäs IF som bara blev bättre och bättre och till slutspel tog dom sig. Ja till och med en hemmaplansfördel i slutspelet. Nu skulle kanske de äntligen komma förbi det där förbannade kvartsfinalspöket. Och mycket riktigt så blev det semifinal mot Färjestad. Inte nog med det, Brynäs skulle ta sig till SM-final!! Där mötte man ett riktigt bra Skellefteå AIK. Det såg länge ut att bli en ”enkel” resa rakt igenom och ett SM-guld var hemma i Gävle igen. Brynäs hade 3-0 i matcher, men sedan vaknade Skellefteå och kunde reducera till 3-2 i matcher och match sex i Gävle skulle visa sig bli nervpirrande nervöst. Och nervös var man matchen igenom men efter slutsignalen var det bara fest i HELA Gävle. Brynäs hade tagit sitt 13:e SM-guld genom tiderna, dessutom på hemmaplan. Ett Brynäs IF som jag har varmt i mitt hjärta gjorde så sorgen förvandlades till ren glädje på bara några månader.

Det var fest många dagar framöver. Just den 19 april 2012 kommer jag aldrig någonsin att glömma. Jag var där, jag var nervös, jag var hysterisk lycklig, ja, jag var verkligen superlycklig.

Sedan kom sommaren 2012. En sommar där allt skulle kretsas runt mina underbara vänner. Det jag ville känna den här sommaren var glädje tillsammans med mina vänner. Och självklart med min familj. Allt började med en utomlandsresa med familjen till Mallorca. En semester där vi bara skulle koppla av och sola och bada, blev en helt underbar vecka, fick mig att glömma bort lite saker hemma. Sedan var det mina vänner som stod i fokus under hela sommaren, vi grillade och hade det mysigt på olika ställen, vi åkte till Leksand och campade och hade det mysigt, vi åkte till Stockholm och gick på Gröna lund, vi gick på sommarkvällarna här i Gävle tillsammans. Vi gjorde precis allt som jag behövde. Allt fick mig att verkligen känna vilka vänner jag har runt omkring mig, att dom betyder så oerhört mycket för mig. Det var precis en sån här sommar jag behövde. Så sommaren 2012 kommer verkligen att minnas med glädje och kärlek. Ni vet vilka ni är som gjorde min sommar till en minnesvärd sommar. Jag älskar er!

13 september var det åter igen dags att dra igång ännu en Elitseriesäsong. Brynäs skulle inleda säsongen med att vara regerande svenska mästare. Som supporter var det fortfarande väldigt overkligt, det var någonting som man bara såg på TV att andra lag hade vunnit SM-guld, men att det nu var Brynäs som var bäst i Sverige var mest bara som en dröm, men det var sant!

Det visade sig bli en mycket tuff vår för mig, men i detta konstiga, märkliga år så skulle ändå något fantastiskt hända i slutet av året. Jag blev kär, mycket kär i en kille jag har känt ett tag men inte fått chansen att lära känna mera. Men nu fick jag den chansen och jag ångrar inte en sekund att det var just honom jag fick lära känna mera. Han är verkligen underbar, min fina pojkvän Dan. En HV-supporter och en Brynässupporter..hmm..hur ska detta fungera tänker ni nog. Men jag är inte ett dugg orolig, ligger jag nedslagen eller har massa blåmärken på kroppen så vet ni varför. Just det ja, Brynäs – HV71 har spelat match. Kanske bäst att varna er lite så här i förväg, man vet ju aldrig när det slår till. Ne men han är verkligen bäst fast han hejar på helt fel lag! Älskar dig ! <3

Året började lida mot sitt slut. Men en sak återstod…Utomhusmatchen, jubileumsmatchen som alla hade pratat om hela året. Den 8 december var det dags för match mellan Brynäs och Timrå på den uppsatta Gävlebocken arena. 15 000 på läktarna och ett superhäftigt fyrverkeri. Ja det går att skriva hur mycket som helst om den matchen, bara att vara på plats och uppleva det här var häftigt. Brynäs vann dessutom matchen med 3-0. Kunde det bli bättre eller? Ne i ärlighetens namn så icke sa nicke. Allt var bara perfekt! Ett minne för livet helt klart! Tack Brynäs IF för ett fantastiskt Brynäsår! Jag är så oerhört glad att jag fick vara med på detta 100-årsjubileum. Och att avsluta kalaset med utomhusmatchen var verkligen pricken över i:et.

Nu 1 vecka kvar till julafton på dagen så sitter jag här på mitt rum och minns detta år som ett mycket märkligt år. Jag vet inte hur man ska beskriva detta år egentligen, svårt att ta på faktiskt. Men visst har jag haft ett bra år, trots att en av mina bästa vänner försvann från vår jord alldeles för tidigt. Men då har verkligen mina riktiga vänner kommit fram och visat att dom finns för mig och att dom vill mig så väl. För det syns så tydligt, de är verkligen det bästa jag har! självklart min pojkvän också ! <3 tack för att ni alla finns !

En sak är klar…jag kommer inte stå på nyårsafton och krama om någon och säga att 2013 kommer bli det bästa året någonsin. Det vågar jag inte göra efter det som hände i början av året. Ne kära vänner, varje mikrosekund i vårt liv är värdefullt, man vet verkligen inte vad som händer i morgon eller om 10 min, ne ingenting vet vi, mer än att 2012 börjar närma sig sitt slut och att vi går in på ett nytt år som kallar sig för 2013.

God jul och gott nytt år på er!